Allt om tåg

Här fanns tidigare Alstom tåg. De finns nu på alstom.com

En historia på räls

I stort sett kan tåg delas in i tre olika typer, persontåg, som är avsedda för transport av passagerare, godståg, som är avsedda för transport av varor (till exempel containrar och bulklast) och arbetståg, som användas under byggnad, underhåll eller undersökning av järnvägsspår och som inte används för transport av gods eller personer. I början var alla tre tågtyper liknande, där de bestod av en kraftkälla (först hästar eller människor och senare lok) och en eller fler vagnar, men som tåg och järnvägar har utvecklat sig har typerna skiljt sig något och motorvagnståg har blivit vanliga bland persontåg medan godståg nästan alltid består av lok och vagnar. Arbetståg har blivit något av en blandning mellan gods- och persontåg där olika fordon som inte längre används i person- eller godstrafik har blivit använda inom arbetsområdet och även nya fordon har tillverkats. - Wikipedia

Första tågen

Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Nu när man var ett industrisamhälle så behövde man ha bra kommunikationer. Det så att man kunde frakta råvaror till fabrikerna samt få ut de färdiga varorna för att säljas. År 1823 byggdes den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.

År 1829 så anpordnade man en hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericssons lok ”Novelty” och engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde topphastigheten 46 km/tim.

Tåg under 1900-talet

Under det tidiga 1900-talet blev elektriska järnvägar vanliga i många länder. De kom ibland annat Sverige, Frankrike, USA samt i Australien. 1912 kom världens första dieselelektriska järnvägsfordon, en dieselmotorvagn byggd av ASEA och det i Sverige. 

Under 1930-talet så körde man ett tåg snabbare än 200 km/h för första gången. Under denna tiden kom tågen inte bara att bli snabbare utan de blev även bekvämare att åka med. 

Under 1940- och 1950-talen började dieseldrift att bli populär i länder där eldrift på längre avstånd sågs som opraktisk och vid slutet av 1970-talet hade ångdrift försvunnit från många järnvägssystem, i Sverige togs SJ:s sista ånglok ur tjänst 1972.